USA
USA är känt för sin snabbmat. Cirka en tredjedel av amerikanarna äter snabbmat varje dag och i genomsnitt äter man tre hamburgare i veckan och dricker en liter läsk per dag. Portionerna är ofta väldigt stora och de är inte så bra på att följa tallrikprincipen, där man ska äta mycket grönsaker, utan portionerna består ofta till större delen av en köttbit och potatis.
Men USA är också ett land som erbjuder mat från världens alla hörn, man kan alltid hitta vad man letar efter.
Maten varierar också från delstat till delstat. Jag tänkte ta upp några delstater och ta upp vad som är speciellt för dessa:
Texas – ursprunget till Tex-Mex, blandningen mellan Taxansk och mexikansk mat som pryder mång av svenskarnas middagsbord på fredagarna.
Kansas – här hittar man Hickory-and-Oak grillad Barbecue och även det indianska köket.
Alaska – här kan man hitta älg på de flesta menyer, men främst bjuds det på fisk och skaldjur.
Kalifornien – man kombinerar italiensk mat med inhemskt småplock. Fisk och skaldjur dominerar men även frukt och peppar används mycket.
Vanliga maträtter
Panpizza – pizza med tjock botten som gräddas i stekpanna.
Revbensspjäll – köttet från grisens revben, med olika glaseringar, t.ex. honung eller BBQ.
Hamburgare – kött och bröd, behöver man säga något mer?:)
Macaroni and cheese – makaroner med ostsås.
Buffalo wings – kycklingvingar som friterats och därefter täcks med en sås.
USA är också väldigt känt för sina sötsaker. Här är några av dem:
Munk – friterat bakverk med socker på, ibland även andra toppingar såsom strössel eller chokladglasyr. Bakverket har fått sitt namn av dess hål i mitten, som påminner om en munks tonsurfrisyr.
Sockervadd – sötsak som görs av en tjock sockerlag (sockerlag = en lösning av vatten och socker).
Jordnötssmör – gjort på malda rostade jordnötter, ofta med en tillsats av mindre mängder olja, socker och salt. Används som pålägg framför allt i USA.
Jell-O – smaksatt gelatin.
Klimat och miljö
USA är så pass stort att man kan hitta nästan alla sorters klimat i landet.Runt kusterna är fiske vanligt så där hittar man mycket färsk fisk och skaldjur.
På ungefär hälften av USAs landyta bedrivs det jordbruk. Landet är världens främsta matproducent och en tredjedel av dess åkerjord används för att producera mat åt världens kontinenter. På Hawaii finns det stora kaffeodlingar just för att klimatet där är det bästa tänkbara för kaffeodling. Florida, som också har ett varmt och fuktigt klimat, är världens näst största producent av apelsiner. USA odlar mest majs i världen. För att majsen ska odlas bra behövs bl a bra jord, värme, ljus och ett varmt regn med jämna mellanrum. Eftersom detta förekommer på stora delar av landet är majsodling mycket vanligt. USA är även tredje största veteproducenten.
Egna erfarenheter/åsikterJag har varit i USA tre gånger. En gång i Florida, en gång i Wisconsin och en gång har jag bilat längst östkusten, New York till Florida. Mina egna erfarenheter är att USA är ett väldigt ”onyttigt” land. I butikerna är godis- och chipshyllorna långa och man hittar snabbmatsrestauranger och Dunkin’ Donuts så gott som överallt… Den gången jag var i Wisconsin bodde jag hos en amerikansk familj, man åt såklart inte snabbmat varje dag men i kylskåpet och skafferiet kunde man hitta varor som chokladmjölk, fet ost, jordnötssmör och Nutella.
Dock tror jag att många har överdrivna tankar om hur onyttigt USA är. Det är ju inte så att alla äter snabbmat varje dag och proppar i sig chips, man lagar sin egen mat och äter normala måltider också. Men vad jag kan säga är att om jag skulle bo där skulle jag antagligen vara smällfet…
Slutsats
USA är snabbmatens och sötsakernas land, men landet har även en egen matkultur. Denna varier dock lite från delstat till delstat. Många rätter och godsaker som är typiskt amerikanska är också kända över hela världen, t.ex. hamburgaren och munken.
Klimatet varierar också i landet eftersom det är så stort och det har lett till att de har en bred odling i landet. Stora delar av landet består av åkerjord och de är en av världens främst ledande exportörer när det gäller t.ex majs, apelsin och vete.
En äkta amerikansk hamburgare!
MEXICO
Det mexikanska köket är en blandning av uråldriga rätter, influenser från Aztekiska köket samt en blandning av spansk och arabisk matkultur. Man äter mycket majs, bönor, chili, sötpotatis, ris, kött och andra mejerivaror. Basen i de flesta maträtter är chili, majs och bönor. En maträtt är inte komplett om den inte innehåller chili, antingen i kryddform eller färsk. Mexico är känt för sina salsor, röror, enchiladas och tortillas, man serverar nästan alltid nån salsa till maten. Vid kuststäderna är det vanligt med fisk och skaldjur i kosten medan man inåt landet äter mycket kött, fågel och grönsaker. Precis som i den Spanska matkulturen äter man och umgås samtidigt i Mexico, man har stora och långa middagar med nära och kära.
Vanliga maträtter
Salsa(sås) - basen är tomat, lök, chili, som man blandar till en härlig röra
Tortilla - majspannkakor, äts antingen som de är eller fyllda med kött/fågel(taco) eller som tillbehör till soppan, eller doppas i olika röror.
Gucamole - avokadoröra, äts ofta tillsammans med tortillas.
Enchiladas - tortillas fyllda med kött eller grönsaker/bönor som rullas ihop, gratineras i ugns med ost, chilisås och serveras med salsor och röror.
Klimat och miljö
Mexico har ett ett i överlag torrt klimat, vilket har lett till att det ofta är torka på stora delar av landsytan. Det är stora regionala klimatskillnader, i norr är det tropiskt öken- och stäppklimat medan det i söder är savannkallt och runt kusterna regnar det mer än vad det gör inåt landet. I och med det skiftande klimatet har jordbruken blivit lidande och förutsättningarna för lyckad skörd skiftar enormt. Detta har lett till att Mexico har tvingats bli en nettoimportör av livsmedel för att kunna försörja folket med mat då avkastningen på jordbruken inte räcker till befolkningen som ökar kraftigt.
Inom Mexicos jordbruk finns nåt som heter ejido-systemet, vilket är kollektivägda jordbruk som brukas individuellt på ett gammaldags vis, de står för cirka 50% av jordbruken i Mexico och de man lyckas utvinna på sin mark används lokalt. Sen finns det även stora privatägda jordbruk med hög avkastning som drivs med kapilat från andra länder som har en hög export av t.ex. frukt och grönt, sockerrör och bomull. Mexicos viktigaste jordbruk finns på södra högplatån, de konstbevattnade jordbruken i norr där även nötkreatur/boskapsskötsel är dominerande. Annat som man har stor avkastning på är majs, bönor och grönsaker, sen har även ris och vete blivit mer aktuellt att odla.
Egna erfarenheter/åsikter
Jag har aldrig varit i Mexico men jag har alltid kopplat ihop Mexikansk mat med spansk mat. Dock fast mer tacos, enchiladas, bönröror och majs vilket verkar stämma. Jag trodde även att Mexico odlade de mesta av sina livsmedel vilket var tvärt emot hur det egentligen är, de importerar mycket mat, alltid kul att lära sig något nytt. Jag tycker att Mexikansk mat som tacos och enchiladas är väldigt gott och enkelt att göra, jag äter det gärna flera gånger i veckan.
Slutsats
Mexico är ett land som behöver importera mycket mat i och med den stora befolkningen och de torra klimatet. De har ett skriftande klimat och kan aldrig vara säkra på hur jordbrukens avkastning kommer bli. Samt att de finns “två slags” jordbruk där de ena brukas privat och lokalt medan de andra är drivet av stora företag med kapital från länder utifrån och att de har en högre avkastning samt en högre export som småbönderna inte har. Maten verkar vara densamma runtom i hela landet, basen i många maträtter är majs, bönor och chili och de vanligaste rätterna är enchiladas och tortillas.
Dags för ett ungerskrecept
Pogácsa (ostbollar)
c:a 80 st
Jäsning c:a 15 min
Gräddningstid c:a 15 min
5 dl vetemjöl
¼ tsk salt
1 kryddmått symald vitpeppar
125 g smör eller margarin
¾ dl fingervarm mjölk
½ tsk strösocker
25 g jäst
1 äggula
2 msk gräddfil
75 g vit getost eller edamer
Till pensling: 1 äggula
1. Blanda vetemjöl, salt och peppar i en skål. Fin fördela fettet i blandningen.
2. Rör samman mjölk, socker, jäst, äggula och gräddfil. Häll blandningen i mjölskålen. Riv osten på fina sidan på råkostjärnet direkt ner i skålen.
3. Arbeta samman till en jämn deg. Tag upp den på mjölat bord och knåda degen lätt.
4. Kavla degen till en fyrkantig kaka, c:a ½ cm tjock. Sikta ett tunt lager vetemjöl över kakan och vik den dubbel. Sikta även ett tunt lager mjöl över den hopvikta kakan. Täck med duk och låt degen jäsa c:a 15 min. Sätt ugnen på 200 grader.
5. Pensla den jästa degkakan med uppvispad äggula. Skär snitt i degkakan med en vass kniv både på längden och på tvären till ett schack mönster.
6. Tag ut runda kakor med måtten c:a 2½ cm i diameter. Sätt rundlarna på bakpappersklädd plåt.
7. Grädda mitt i ugnen tills bollarna är ljust bruna, 10-15 minuter.
8. Låt ostbollarna svalna på galler. Servera dem ljumna som drinktilltugg.
OBS! Ostbollarna går att djupfrysa. Låt dem sedan tina och värm dem lätt i ugn vid 200 grader.
Receptet är taget ur kokboken "Mat och bak från Europa" (Richters, 1986)
Rekomenderar dessa ostbollar till de ostfantaster och personer som gillar att pröva nya saker.
Hej så länge!
Ny kontinent
Nu är första kontinenten klar och det är dags för oss att presentera en ny. Vi bestämde oss för att det blir Nordamerika, Fia kommer skriva om USA, Jasmine kommer skriva om Canada och Micaela kommer skriva om Mexico. Vi har bestämt oss för att ta ett land var per kontinent för att hinna med alla kontinenter. Om det blir mycket tid över när vi skrivit om alla kontinenter kanske vi skriver om mer länder eller så kommer vi att laga/baka massa goda rätter/bakverk som härstammar från de länder vi skrivit om. Vi har även beslutat att jämförelsen vi ska göra mellan alla kontinenter/länder kommer ske i slutet av arbetet då alla kontinenter är klara. Det var allt vi hade att berätta för denna gång, kika snart in igen så kommer ni kunna läsa om antingen ett nytt land eller får ett recept!
Hejdå!
UNGERN
Det som utvinns mest från det ungerska jordbruket är majs, vete, korn och sockerbetor. Potatis-, paprika-, lök- och tomatodlingar har även de stor plats och betydelse. Dessa grödor och grönsaker är oftast det som ligger som bas för de ungerska färg- och smakrika sopporna. Icke att förakta producerar Ungern mycket av sitt kött själv så som nötkreatur, får. Restproduktionen blir deras mejeriprodukter.
Det ungerska köket har smakinfluenser från både Österrike och Frankrike och är i grunden relativt lantligt. Deras mustiga grytor kommer från grunden från en beriden nomadkultur som livnärde sig på måltider baserade på kål och filodeg (en papperstunn deg baserad på vatten, vetemjöl, salt och matolja).
I regel brukar man säga att en ungersk matsittning inte är fullkomlig utan att ha spisat soppa. Sopporna kan innehålla allt ifrån fisk till kött, ja till och med frukt. En soppa som sägs bota allt är den ungerska kycklingsoppan även kallad tyúkhúsleves, en annan soppa som skulle kunna serveras under en middag är surkålssoppa, korhelyleves. Besöker man Ungern kommer man inte ifrån den klassiska soppan ràntott leves som låter flådigare än den svenska översättningen som är ”fattigmanssoppa” gjord på kummin, ister, bröd och lök.
En välanvänd köksattiralj inom den ungerska matkulturen är kitteln som används till alla grytor. Gulyás (gulasch) är nog den grytan som de flesta känner till. Andra vanliga grytor som är indelade i tre huvudgrupper är:
Pörkölt; en såsigare gryta med bas av nötkött, lamm, vilt eller höns
Paprikás; gjord på magert kött med syrad grädde
Tokány; fettrikare kött, ingen paprika
Paprika brukas i nästan alla ungerska rätter och har gjort det sedan slutet på 1700-talet. Oftast domineras de ungerska maträtterna av paprika och det skulle vara närmare absurt för en ungrare att inte bruka detta/denna kryddpulver/grönsak.
Vanliga maträtter
Töltöttkáposzt (turkiska kåldolmar) - fyllda vitkålsblad
Langos - friterat bröd som oftast serveras med en klick syrad grädde
Pogácsa - salta runda bakverk med mycket ost och smör på
Dobostårta - en berömd tårta med smör- och chokladkräm
Gulyás (gulasch) - gryta baserad på kött, potatis, rikliga mängder mald paprika, lök och en gnutta tomatpuré
Klimat och miljö
Ungern är en stat som är belägen mitt i Europa, vars huvudstad heter Budapest. Ungerns klimat består av fastlandsklimat med kyliga vintrar och heta somrar. Och Ungerns största regnperiod infaller runt våren och försommaren.
Då Ungern är belägen vid ett av Centraleuropas största flodsystem förenar detta att Ungern får en bördig jord i hög grad anpassat för att brukas. Med andra ord jord som är väl anpassad för jordbruk. Dock kan okontrollerade översvämningar och torka, som kan drabba vilken stat som helst, leda till att den ungerska jordbruksproduktionen periodvis blir ojämn. Något som drabbar ungrarna rätt hårt, senaste gången enligt landguiden det var hård torka var 2003.
Av all mark i Ungern så brukas cirka två tredjedelar, mestadels arrenderad mark men även små jordbruk på omkring en hektar. Ungern är även en av Europas skogfattigaste stater, det är omkring 15 % av hela Ungerns mark som är skogbeklätt.
Egna erfarenheter/åsikter
Jag har inte några direkta erfarenheter av Ungersk mat mer än att min pappa älskar deras matkultur och mer eller mindre höjer den ungerska gulaschsen till skyarna. Då det är min pappa som står för matlagningen hemma har vår mat många maträtter som kan liknas med den ungerska matkulturen. Detta är något som jag börjat inse efter att jag arbetat med detta land, vilket jag tycker är ganska intressant. I mitt hem äter vi väldigt mycket grytor gjorda på rovor med mycket kött precis som de gör i Ungern.
Slutsats
Ungerns matkultur har många influenser från sina grannländer. Samt även från Turkiet, då nomaderna som intågade i Ungern under 1700-talet tog med sig typiska rätter från Turkiet och ”lanserade” dem. Landet som till yta endast är något större än Götaland brukar mer än hälften av sin mark vilket lätt till en kraftig självförsörjning av rovor som ligger till grund för det mesta inom den ungerska matkulturen. Köket är inte extraordinär utan lantligt och maträtterna rediga och mättande. Och en måltid i Ungern är inte komplett utan en soppa.
Det var allt från mig för för stunden. Hoppas att ni fått många nya lärdomar, samt fått upp ögonen för ett land med en matkultur som har mycket att erbjuda!
Köszönöm nekem Jasmine!
TYSKLAND
Tyskars motto när det kommer till mat är “himmel och jord” (“himmel und Erde”), enkelt och bondsk. Man vill ha ett rejält mål mat på bordet, de är de lokala råvarorna utgör basen för maten som serveras. En bra måltid ska innehålla mycket protein, kolhydrater och fett, man ska blir ordentligt mätt. Basen i maträtten är kött, en måltid utan kött är inte fullständig. Matkulturen är influerad både utifrån och inifrån landet. I norr äter man mycket fisk, använder exotiska kryddor och maten har en sötsyrlig prägel. I de västra delarna är maten inspirerad av Franska och belgiska köket. I Öst äter man enkla rätter, gärna vilt och insjöfisk och i Söder äter man mycket soppor, knödel och nudlar (spätzle). Sen är även det Tyska köket inspirerat av det judiska köket - man äter mycket fågel och fisk. Tyskland är även känt för sina upp mot 1500 olika sorters korvar och sitt breda utbud av charkvaror.
Vanliga maträtter
Korv, gärna bratwurst (annars olika sorter) med senap, ketchup, kål och potatis.
Spätzle som är nudlar/pasta som ska ätas färska och med vad säsongen har att erbjuda t.ex. viltkött eller ost.
Knödel: vitt bröd som blandas med ägg, mjölk, muskot och parmesanost. Det ska bara bli lite blöta så de går att formas till bollar. Sen kokas dem i smör, olja, salt och vatten. Man serverar knödeln med kassler och kål.
Schwarzwaldtårta: tårta med chokladbottnen, körsbärsmarmelad garnerad med choklad, grädde och körsbär.
Klimat och miljö
Tyskland har ett relativt jämt fuktigt klimat över hela landet. Det fuktiga klimatet har bidragit till att Tyskland har många jordbruk, drygt 50% av landets yta används för odling och produktion av livsmedel. De små klimatskillnaderna har lagt grund för att man i Nordväst ägnar sig åt djuruppfödning (bra betesmark) medan man i Nordöst ägnar sig åt spannmålsodling. Tyskland är även ledande i världen för sin humleodling (humle används vid framställning av öl) vilket har bidragit till att de framställer, exporterar och dricker mycket öl.
Egna erfarenheter
Jag har aldrig varit i Tyskland så jag har ingen direkt egen erfarenhet av Tyska köket. Antog att de åt mycket korv, kål och drack öl vilket delvis verkar stämma. Jag har däremot ätit mycket Schwarzwaldtårta (svenska versionen med maräng, grädde och choklad) utan att veta att den härstammar från Tyskland. Jag hade ingen aning om att Tyskland var ett så stort jordbruksland och att de äter mycket närodlad mat, kul att lära sig något nytt. De verkar inte behöva importera speciellt mycket utan klara sig bra på det som producerats inom landet.
Slutsats
Klimatet har bidragit till att Tyskland kan ha jordbruk på majoriteten av landsytan (bra odlingsjord+klimat) vilket har lett till att man äter det som producerats beroende på årstiden. Det är bara små klimatskillnader och man odlar olika saker beroende på var i landet man befinner sig. Som tysk vill man ha stora och näringsrika portioner mat på bordet. Köket är mycket enkelt och bondskt, man äter mycket kött, potatis och kål.
SVERIGE
Trevlig läsning,
Fia
Maten
Det svenska köket har historiskt sett varit mycket öppet för matinfluenser från andra länder. Vi har tagit in allt från kåldolmar till sushi och under senare tiden mycket snabbmat såsom pizza och kebab. Men självklart har vi våra egna traditionella rätter och råvaror. Något som är typiskt svenskt är smörgåsbordet. Det är en slags buffé som består av varma och kalla rätter. Poängen med ett smörgåsbord är att man ska äta mycket proteiner, därför finns sällan potatis- och grönsaksrätter med.
Under årets stora högtider har vi ofta speciella rätter som vi sätter fram på bordet. På julbordet hittar vi mycket fläskkött, såsom julskinka, julkorv, sylta, köttbullar och prinskorv. Påskmaten är ungefär detsamma, men den är lite lättare till skillnad från julmaten, men kompletteras med godiset från påskäggen och godsaker av marsipan.
Under midsommar äter vi inlagd sill med färskpotatis och gräddfil. Jordgubbar är mycket vanligt till efterrätt.
Vanliga svenska maträtter
Köttbullar – serveras ofta med potatis, lingonsylt och brunsås. Väldigt klassisk maträtt som man kan hitta på alla IKEA-varuhus i världen.
Blodpudding – blodbaserad (svinblod för dig som undrar) maträtt som steks i halvcirklar och serveras med lingonsylt.
Palt - Potatis- och mjölbaserad deg fylld med fläsk som kokas i vatten
Ärtsoppa – soppa som görs på gula ärtor och spad från fläsk.
Smörgåstårta – smörgåsar i flera lager med många olika pålägg som liknar en tårta.
Kroppkaka - Potatisbaserade bollar med inbakat fläsk som ofta serveras med skirat smör och lingonsylt
Klimat och miljö
Här i Sverige har vi ett ganska milt klimat. Det är kallt, men inte jättekallt, på vintrarna och ganska varmt under sommaren. Men på grund av att vintrarna är långa så har vi ont om färska grönsaker under största delen av året.
Av de sädesslag som odlas i Sverige är det särskilt korn, havre och råg som passar det kyliga klimatet vi har. Det vete som odlas sås till största delen på hösten, det hinner då växa till sig innan vintern kommer och ger större skörd än det vete som sås under våren. I Sverige odlas vårvete främst i trakter med varmare klimat, dvs. i till exempel Skåne och Småland.
Fiske är något som hör Västkusten till och därför hittar man mycket fisk, men främst skaldjur, där. Räkor går att köpa året om. Under de regniga perioderna är tillgången dock mindre.
Egna erfarenheter/åsikter
Ja, vi har väl alla erfarenheter från det svenska köket. Jag tycker att det är svårt att hitta de klassiska svenska maträtterna ute på restauranger, till exempel kroppkaka och blodpudding. Jag antar att det är sådant som man mer äter hemma om man gillar det. Däremot köttbullar skulle jag säga är extremt vanligt och det kan man hitta på många ”billiga” restauranger i Sverige.
De svenska högtiderna tycker vi mycket om just på grund av maten. Det är också en chans att samla ihop släkt och vänner för att äta gott och ha trevligt.
Slutsats
I Sverige har vi en ganska bred matkultur och vi gillar bufféer där vi kan hitta många olika rätter. Vi tycker om att samlas i stora sällskap och äta tillsammans, då är det vanligt med buffé. Vi har även influerats av andra länder och därför är det vanligt för oss att äta till exempel pizza och sushi.
Flera rätter som många anser som svensk husmanskost äter man inte mycket av till vardags nu för tiden, utan det är vanligare att äta mat från andra kulturer.
Färska grönsaker och frukter kan man hitta i Sverige på sommaren med under största delen av året importerar det från till exempel Spanien.
Jordgubbar, glass och kladdkaka - vanlig dessert under sommaren!
Gräddfilspannacotta med hallongelé
Buona sera a tutti lettori del blog! Nu är det dags för en enkel och uppskattad efterrätt från Italien. Enda nackdelen med just denna är att det är lång väntan mellan de olika delarna. Det tar runt 4 timmar då den måste stå i kylen och svalna. Men det är det garanterat värt. Den som väntar på något gott vänar aldrig för länge!
Här har ni ett recept taget från en kokbok som heter "Allt om mat, stora kokboken" utgiven av Nordstedts 2010. Har dock valt att att byta ut lite ingredienser och ta mer/mindre utav vissa för bästa smak enligt mig.
För 8 personer:
4 gelatinblad
1 lång vaniljstång (annars två stycken små)
4 dl grädde
½ dl socker
100 g naturell färskost
3 dl gräddfil
Hallongelé:
2 gelatinblad
1 dl konc. hallonsaft
1 dl vatten
1 tsk pressad citron
ca 3 dl färska hallon
Garnering:
8 bondkakor (vill man kan man alltid baka sina egna, jag valde dock att köpa mina)
färska hallon
choklad myntablad
GÖR SÅ HÄR:
1. Hallongelé: Lägg gelatinbladen i kallt vatten ca 5 minuter. Värm saften. Ta upp och låt gelatinbladen smälta i saften. Tillsätt vatten och citronsaft. Häll upp blandningen i glas. Lägg fyra hallon i varje glas. Ställ kallt och stelna ca 2 timmar.
2. Pannacotta: Lägg gelatinbladen i kallt vatten ca 5 minuter. Skåra vaniljstången och skrapa ut fröna. Koka upp grädde, socker, vaniljstång och vaniljfrön. Ta upp och låt gelatinbladen smälta i gräddblandningen. Låt svalna.
3. Rör ner färskosten och gräddfil i gräddblandningen. Sila och häll upp i glasen. Låt stelna i kylen i ca 2 timmar.
4. Garnering: Krossa bondkakorna till garneringen. Garnera pannacottan med kaksmulor, färska hallon och myntabladen.
OBS! Garneringen ska ske strax före servering.
Det går självklart att byta ut hallonen mot andra bär om det skulle falla er bättre i smaken. Glöm då bara inte att använda en annan saft till gelén.
Arrivederci Jasmine
Macarons
Jag (Micaela) tänkte bidra med första receptet här i bloggen. Eftersom Fia skrev om Frankrike och jag alltid har velat baka Macarons så bestämde jag mig för att testa på att göra dessa små franska mandelkakor, spännande va?
Jag valde att göra hallon macarons så här får ni receptet:
Mandelmaräng
100g skållad, malen mandel
2,5 dl florsocker
3 äggvitor
1 tsk vaniljsocker
1 tsk socker
röd hushållsfärg
Hallonsmörkräm
100g smör
1,5 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
3 msk hallonsylt
Gör såhär
→ Skålla mandeln, lägg den på papper och låt den torka. Mixa sedan mandeln till ett fint mjöl.
→ Vispa äggvitorna vitt och skummigt, tillsätt sockret och fortsätt vispa tills smeten är så hård att den sitter kvar i bunken när du vänder den upp och ner. Häll i några droppar hushållsfärg och blanda försiktigt.
→ Rör ihop mandeln med florsocker och vaniljsocker. Vänd försiktig ner i marängsmeten.
→ Häll i smeten i en sprits och spritsa ut jämnstora kakor på en plåt. Låt vila i 20-40 minuter.
→ Sätt ugnen på 125°, grädda kakorna i 20-25 minuter.
→ Smörkräm: blanda hallonsylt med smör, florsocker och vaniljsocker.
→ Låt kakorna svalna ett tag, spritsa sedan smörkräm på dem och tryck ihop dem.
Jag googlade runt på lite recept och komponerade ett eget.
