Oceanien

Jämförelse/sammanfattning
Nya Zeeland, Papua Nya Guinea & Australien
Nya Zeeland och Australien är mycket inspirerade av det brittiska köket (och har därför lite lik matkultur) medan Papua Nya Guineas kök är mer unikt då de är ett mycket fattigt land som är beroende av sina små jordbruk och import av varor de inte kan utvinna själv. Australien och Nya Zeeland är mer utvecklade länder och har bättre ekonomi än Papua Nya Guinea. Australien däremot har även förutom influenser från Storbritannien även en matkultur som härstammar från urbefolkningen kallad bushmat.

AUSTRALIEN

Maten

Australien har egentligen inte något eget kök, detta skulle jag tro beror mest på det brittiska arvet som överfördes under kolonialiseringen på 1700-talet. Vilket även speglar den australiensiska frukosten i viss mån, i alla fall när det kommer till de delar av Australien som har ett lite mildare klimat. Här består frukosten av bacon, ägg, tomat, bönor och korv, precis som en traditionsenlig english breakfast. En lättare variant på den australiensiska frukosten består av müsli, toast och frukt vilket också är den mest vanliga på grund av det varma klimatet.

 

Något som däremot är typiskt australiskt är matkulturen som aboriginerna fortfarande använder sig utav. De använder sig, och har gjort sedan urminnes tider, av vad landet har att erbjuda, såkallad bushmat ”maten ute i naturen”. Bushmat är en blandning av mycket, bland annat kängurukött, små sköldpaddor, ormar, wallabyer, örter och frukt från regnskogen samt även macadamianötter.

 

Förutom bushmat och brittiska influenser är Australiens matkultur en blandning av hela världen. Influenser från Asien som chili och citrongräs blandas med kängurukött och europeiska maträtter. Då det australiensiska klimatet tillåter många tropiska frukter som citroner, meloner, druvor och bananer att gro äts även detta bland annat då till frukosten och till bakverk.

 

Typiska maträtter

Pavlovatårtan – ursprungligen från Nya Zeeland men har blivit till Australiens nationalrätt. Är en tårta som består av kiwi, vispgrädde, passionsfrukt och jordgubbar på tårtbottnar.

Damper – Ett bröd som bakas utan jäst och lagas över eld

Lamingtons – fyrkantig sockerkaka som är doppad och rullad i choklad och kokosflingor, serveras med grädde

Kängurukött – finns att köpa i mataffärer

Vegemite – används på mackorna, är en slags brun, saltaktig kräm på burk

Köttpajer

Korvar – olika fyllningar av gris, lamm, känguru, nöt och kyckling

 

Ett roligt tillägg när man är i Australien och ska äta på restaurang är att vissa restauranger har BYO på menyn, vilket står för Bring Your Own. Alltså att man ska ta med sig sitt eget vin eller öl till maten, lite motsvarigheten på det svenska knytkalaset.

 

Det var även australiensarna som uppfann lådvinet, bag-in-boxen även kallad.

 

Klimat och miljö

På grund av Australiens extrema klimat är det svårt för staten att ha ett 100 % fungerande och utbrett jordbruk. Närmare en femtedel av landet består av öken/halvöken. Trots Australiens ytters små marginaler att få jordbruket att gå runt är staten ändå väldigt stark exportinriktat.

 

Trots detta är det ändå två tredjedelar av landet som är odlingsbart, dock på grund av torka, översvämningar och skogsbränder är det svårt att beräkna hur skörden på ett ungefär ska bli varje år. Det är samt endast runt 3 % av hela Australien, som är ungefär 17 gånger större än Sverige till ytan, som lämpar sig för intensivt jordbruk. Och resten av den odlingsbara marken håller sig kring kustområdet i öster, söder och sydväst, där klimatet påminner en aning om det som förekommer vid Medelhavet. Landet står även för en av världens största veteexport. Förutom vete odlas även apelsiner, äpplen, bananer, sockerrör och även ris, mejeriprodukter och oljeväxter framställs.

 

Det är Australiens många soltimmar och nederbördsfattighet som gjort att landets klimat och jordbruk präglas av hetta och torka. Trots att landet ur en global synvinkel ligger vid världens tredje största fiskezon utvinns inte mycket fisk, och det mesta av det som fångas exporteras.

 

Klimatet som tidigare nämnt genomsyras av extrem torka, dock kan det i landets norra delar förekomma såkallade willy-willies vilket med andra ord är ett slags slagregn eller orkan. Och i inlandet härskar torrt fastlandsklimat och torka. Och temperaturen kan ibland mätas upp till 53 grader i vissa provinser. Annat att tillägga är att Australiens årstider är de omvända från vad Sverige har.

 

Egna erfarenheter/åsikter

Jag har aldrig vart i detta land men det har alltid vart en dröm att besöka. Från de jag pratat med som bor eller bara besökt Australien äter man i storstäder som Melbourne eller Sydney inte något annorlunda från länder som USA och Sverige. Det är samma gamla snabbmatskedjor som förekommer här som i resten av världen. Något som däremot skiljer sig är att matbutiker säljer kängurukött. Min kompis som jobbade i Australien i 2 månader på en boskapsfarm i rural-Australien brukade äta dingos, som är en slags vildhund, samt även varaner. Det som fansn i omgivningen helt enkelt bushmat.

 

En annan funny fact eller snarare råd till er som tänker besöka Australien eller pratar med någon som kommer därifrån. Kalla inte landet för Aussie, då tror nämligen dem att du pratar om befolkning. Det fick jag erfara när jag träffade en australiensare på en semester en gång, vilket blev riktigt pinsamt.

 

Slutsats

Det finns egentligen inget som man direkt kan säga är speciellt för det australiensiska köket då det mesta bygger på influenser från andra länder. Däremot har Australien något som kallas för Bushmat som kommer från aboriginerna och betyder ”maten ute i naturen” vilket kan bestå från allt mellan ormar och sköldpaddor till kryddor.

 

På grund av Australiens väldigt torra klimat lämpar sig inte landet för jordbruk mer än det som går att utvinnas från regnskogen i form av frukt. Det som däremot utvinns från jordbruken åker på export till andra länder.

 

Hörs snart och då får ni reda på lite mer om Namibia och det landets matkultur, SPÄNNANDE! /Jasmine


NYA ZEELAND

Mat
Nya Zeeland är inte direkt känt för sin matkultur, man kan hitta mat från världens alla hörn. Lamm och nötkött äter de mycket av dock. Deras matkultur präglas till största del av brittiska maträtter och många uppger att Fish’n’chips är deras nationalrätt. Man kan också hitta traditionella brittiska pubar lite överallt på Nya Zeeland.
Landet är en storkonsument av kakor, man äter kakor efter nästan varje måltid och de har till och med speciella tepartyn bara för kakorna.

Vanliga maträtter
Pavlova – en kaka som består av en mjuk marängbaserad botten som toppas med vispgrädde och olika frukter och bär.
Fish & chips – (egentligen en brittisk maträtt) friterad fisk och pommes frites

Klimat och miljö
Nya Zeeland har ett milt tempererat havsklimat med små temperaturväxlingar och mycket nederbörd. Januari är den varmaste månaden på året medan juni är den kallaste. Cirka halva landytan används till boskapsuppfödning, som ger mejeri- och köttprodukter. Exporten av frukt har blivit viktig för landet, till exempel svarar de för en fjärdedel av världens produktion av kiwifrukten.

Egna erfarenheter/åsikter
Den enda jag vet om Nya Zeeland är att det kryllar av får där. Det finns cirka 57 miljoner får vilket blir ungefär 20 st per invånare i landet. Kor är inte heller ovanligt att hitta i landet. Så man kan ju förstå att de är en av de största aktörerna av mejeriprodukter.
Jag tycker det låter lite tråkigt att de verkar ha tagit efter Storbritannien så mycket, att det inte har så många egna maträtter.

Slutsats
På Nya Zeeland kan man hitta mat från hela världen, men vanligast är den brittiska maten. Då landet har väldigt många kor och får är de stora exportörer av mejeriprodukter. Kiwifrukterna vi köper här i Sverige är också oftast från Nya Zeeland.

Nya Guinea (Papua Nya Guinea)

Nu är det dags för mig (Micaela) att presentera första landet från Oceanien:
(Papua Nya Guinea är en självständig stat i Nya Guinea, jag valde att ta med den för att den ger en bredare och bättre bild av landets matkultur)
Nya Guinea (Papua Nya Guinea)
Maten
Köket är väldigt varierande, man använder sig mycket av lokala råvaror alltså frukt och rotsaker. Men även fläskkött(gris men även höns är enda djuren Nya Guinea klarar av att driva boskap med) behövs oftast för en komplett måltid. Förr var köket väldigt basiskt och enkelt men på senare år har kryddor introducerats i köket och det är idag vanligt med kryddor från utlandet i maten. Man använder sig oftast av gammal och traditionell kokkonst, man tillagar gärna maten över öppen eld och inslaget i blad eller bambu, eller så använder man sig av lergrytor. Men på senare år har allt modernare köksredskap tagit plats(gasspis). Vad som menas med varierat kök är att de äter väldigt olika i regionerna i landet, maten delas till och med upp i tre grupper som beskriver hur de olika regionerna äter. De tre grupperna är: ätbara växter, kött och fisk samt basfödor. Vissa regioner blandar allt i grytor medan andra bara äter delar av grupperna. Frukt och nötter har man som tillbehör till maten och grönsaker förekommer väldigt sällan. Kokkonsten kan ses som svår för folk från utlandet men för Nya Guineas befolkning är detta inte klurigt alls. Det påstås att för bara drygt 25 år sen förekom kannibalism på Nya Guinea, men det är ingen där idag som äter människor.

Vanliga maträtter
Det var väldigt svårt att hitta maträtter som är från Nya Guineas kök, men en hittade jag i alla fall.
Mumu: är en rätt som består av fläskkött, ris, sötpotatis, grönsaker och kål.

Klimat och miljö
Nya Guinea är världens största ö och har ett fuktigt, tropiskt klimat men med stora temperaturskillnader. Uppe i bergen är det kyligt medan det i låglandet är betydligt varmare. Precis som Peru drabbas Nya Guinea av fenomenet El Niño som lämnar efter sig stor torka och översvämningar. Ändå verkar jordbruket fungera bra. Ungefär 70% av befolkningen driver små privata jordbruk, man odlar då mycket rotsaker(väldigt vanligt är sötpotatis), bananer, meloner och olika grönsaker. Det förekommer även mycket byteshandel mellan bönderna så det är inte ovanligt att man har en liten kaffe eller kakao odling för att vara lite mer attraktiv på marknaden. I Nya Guinea klarar man sig inte bara på sitt eget eller något av landets jordbruk, befolkningen ökar snabbt till skillnad från jordbruken där man använder sig av gamla redskap och har dåligt med pengar, landet importerar därför nu mer mat och speciellt då spannmål eftersom det är något som de inte kan odla inom landet då klimatet inte är rätt för det. Däremot är de väldigt bra klimat för att odla kaffe och utvinna palmolja som är två stora exportvaror.
Fiske har en väldigt stor betydelse för Nya Guinea, längst med kusterna fångar man mycket tonfisk och räkor, tonfisk på burk är en stor exportvara. Fisket är så bra att man kan försörja sig på det samt sälja vidare. Men människorna i landet har på senare år fiskat allt mindre och man har istället sålt fiskelicenser till utländska fiskebåtar så de kan fiska där, detta är en stor och bra inkomstkälla för landet.

Egna erfarenheter och åsikter
Jag kände inte till Nya Guinea speciellt bra alls innan jag började skriva om deras matkultur. Deras maträtter verkar spännande men enkla, kan inte minnas att jag ätit något från deras kök. Det är väldigt svårt att hitta specifika maträtter som skapas i Nya Guineas kök, man får mer en överblick om vad de brukar äta och hur de tillagar det.

Slutsats
Nya Guinea är ett land där jordbruk försörjer en stor del av befolkningen, det finns många småbönder och fiskare. Landet verkar vara lite underutvecklat och det kan tänkas bero på att ekonomin inte är på topp. Man använder mycket traditionella verktyg och metoder vid matlagning och jordbruk och det är unikt för just Nya Guinea att arbeta på deras egna vis vid matlagning. Matlagningskonsten har däremot utvecklats och man har t.ex. bättre ugnar. Landet är även beroende av importvaror och att sälja fiskelicenser till utländska fartyg. Köket är mycket inhemska varor i basen och regionala skillnader förekommer. Man delar även upp maten i tre grupper, och beroende på i vilken region man befinner sig i, så äter man där utefter. Man äter mycket lokala råvaror som rotsaker, fläskkött och frukt oavsett vart man bor. Man för gammal hederlig byteshandel på marknadsplatser för att utöka sitt skafferi och köpa sånt man själv inte kan odla.

RSS 2.0